Lyssnar på deppmusik och tänker på allting som jag egentligen inte borde tänka på... Men jag gör det ändå. Kan jag inte bara släppa taget om det som hände och bara gå vidare? Nej inte just nu. Men jag jobbar på det och jag har börjat inse att det som hände bara var början på ingenting. Igår var jag riktigt nere och grät. Jag antar att jag bara levde i en fantasivärld. Men jag har gråtit alldeles för många tårar för din skull. Du var inte den personen jag trodde. Du var bara en av de andra.
 
Du kände aldrig samma sak.